Kärnan i NVC
”Jag vill leva ett liv med medkänsla, i ett flöde mellan mig och andra som bygger på att vi ger från hjärtat”.
- Nonviolent Communication, Ett språk för livet Marshall B Rosenberg
NONVILOENT COMMUNICATION
Under mitt andra år inom psykosyntes kom jag i kontakt med empati, självempati. Att ha empati till själv – det var helt nytt för mig. Hur går det till? Under två dagar förelästes det om empati till sig själv. Jag blev så rörd och berörd att jag vara tvungen att veta mer om detta. Hur kan jag ha självempati och samtidigt ha empati till alla andra, allt levande? Jag lärde mig att det finns en mycket större styrka i att visa sig sårbar, att vara stark är inte att bita ihop, att vara stark är att visa sina känslor. Mina lärare hade fått sin utbildning via Friare Liv och på den vägen blev det………………
Nonviolent Communication, (NVC) ”Ett språk för livet”, ”Giraff språket” eller ”empatisk kommunikation” (kärt barn har många namn) är en samtalsmetod som skapats av Marshall Rosenberg. Den bygger på de fyra komponenterna observation, känsla, behov och önskemål.
De konkreta handlingar vi observerar påverkar vårt välbefinnande och
hur vi känner i relation till det vi observerar. De behov, värderingar och drömmar som framkallar våra känslor. De önskemål vi har som kan berika våra liv.
Jag ska försöka illustrera ett vardagligt exempel som jag tror alla stött på.
-
Konkret observation. Till exempel skulle man kunna säga ”När jag kom hem idag så stod dina skor mitt på hallgolvet”. Detta är konkret och går liksom inte att det blir en diskussion kring.
-
Känsla. Man kan till exempel säga: ”Jag blev lite ledsen eftersom jag städade hallen igår”.
-
Behov. Till exempel: ”Jag behöver att vi delar på städjobbet här hemma”.
-
Önskemål. Till exempel: ”Kan jag be dig att du ställer in skorna i skostället framöver”
Grunderna i det ickevåldsliga språket är ärlighet och lyssnande
“Ärlighet är befriande och att ha modet att därigenom göra sig sårbar ger förvånande nog styrka. Med ärlighet menas här att tala om sin egen upplevelse, inte att tala om vad det är för fel på den man talar med. Resultatet är ofta att man möts med respekt och att förtroendet ökar. Om man är medveten om och tar fullt ansvar för sin egen upplevelse och inte skyller sina reaktioner på någon annan kan kontakt uppstå. Den kontakten kan göra det möjligt att se nya möjligheter i smärtsamma och aggressiva situationer.
När vi talar om att lyssna menar vi ofta att om den andre personen lyssnade tillräckligt länge och noggrant så kommer han/hon att göra som jag vill eller anta min ståndpunkt. I NVC innebär att lyssna enbart att bekräfta att vi förstått den som talar. Utan att hålla med, utan att ge efter, utan att framföra egna åsikter, utan att försöka lösa problemen, utan att ens ge något råd.
En viktig förmåga i NVC är att med egna ord formulera och därmed bekräfta vad vi har hört vår samtalspartner säga, utan att döma eller argumentera emot. Det görs på ett sådant sätt att samtalspartnern får bekräftelse på känslo- och behovsplanet – det vill säga på en kommunikationsnivå som vi vanligtvis inte brukar samtala på. För att kunna lyssna på den nivån måste vi leva oss in i vår samtalspartners upplevelsevärld. För att göra det behöver vi helt rikta uppmärksamheten från oss själva och mot den vi talar med. Detta är essensen av empati. ” (Towe Widstrand, 2002)
Marshall B Rosenberg förklarar syftet med Nonviolent Communication på engelska
”It purpose is to help you to do what you already know how to do it…………..”
https://www.youtube.com/watch?v=l7TONauJGfc
